Detta är en berättelse från verkligheten, och om jag får förhöjt blodtryck ger jag inkompetenta svenska politiker med makt skulden för det. Tidigare idag var jag på ett möte med ett verk, 
jag fick värk i själen över det jag hörde och om det jag var med om.
Jag befann mig i Malmö och vi var en grupp personer från Europa, Mellanöstern och Afrika församlade i ett rum. Vi fick information om bidrag, stöd och förpliktelser. Vi fick veta att det fanns MYCKET statliga pengar för att ge i bidrag, faktiskt hur mycket som helst, statens pengapung är oändlig………..jag började att få andnöd.
Jag kunde inte hålla tyst, som vanligt. Att fråga och ifrågasätta gör jag av den anledning att jag ännu lever, och vill leva….men alla andra höll tyst. Men sen.
Efter mötet satt jag så en halvtimme och pratade med en kvinna som bodde på Lindängen, där hon av araber blir kallad för hora, fitta och djävla äckliga svensk. Hon har gjort det hon kunnat, hon har anmält till bostadsbolaget och till polis att hon förutom alla fula ord och rasism hon blir utsatt för även blir dödshotad i det hyreshus där hon bor.
Det är skamligt att vårt land inte värnar sitt eget folk. Om man som den kvinna jag pratade med inte har råd att flytta då är man utlämnad åt skrået av den politiska eliten som genom en sjuk invandringspolitik gör att minde bemedlade svenskar smädas och hotas i sitt eget land.
Nu kamrater måste vi höja rösten, vi måste börja att prata med varandra OCH ifrågasätta myndigheter och verk. Kontakta dina lokala verklighetsfrånvända politiker och säg din mening, använd dig av stadens och statens offentliga mejladresser så att allt blir sparat, diariefört och offentligt.
Upp till ytan med allt skit vi får stå ut med. Mitt tålamod är SLUT!
