ARBETSMARKNAD & INVANDRING. Det är allmänt känt att många som invandrat till Sverige har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Ändå har svårigheterna kraftigt underskattats.
Steget Efter
Det framgår av en färsk studie till vilken Johan Eklund, professor i nationalekonomi och vd i Entreprenörskapsforum, är en av författarna. I stället för det ofta använda måttet ”sysselsättning”, där en timmes arbete per månad räcker för att man ska betecknas som sysselsatt, har författarna undersökt hur många som har inkomster som räcker till egen försörjning. Trots att kravet är så lågt satt som 12600 kronor i månaden efter skatt, visar det sig ta 12-13 år innan hälften av dem som kommer hit i vuxen ålder kan försörja sig själva. I vissa grupper ligger självförsörjningsgraden under 40 procent.
Så var läget 2016. Hur det kommer att bli senare i år och nästa år efter konkurserna och uppsägningarna i Covid 19-pandemins spår, kan man bara gissa. Vad som står klart är att Sverige står inför en ännu större integrationsutmaning än vi anat. Johan Eklund diskuterar med programledaren PJ Anders Linder i ett samtal som även tar upp den ekonomiska krishanteringen och entreprenörskapets ställning i Sverige.
Rapport om självförsörjning bland utrikesfödda
- En majoritet av utrikes födda i arbetsför ålder har under perioden 1990 till 2016 inte uppnått självförsörjning. År 2016 var drygt 600.000 utrikes födda i arbetsför ålder inte självförsörjande. Högt räknat var 38 respektive 36 procent av individer med härkomst i Afrika respektive Mellanöstern självförsörjande 2016. Motsvarande uppskattningar för inrikes födda och individer från våra nordiska grannländer låg på 73 procent. Självförsörjningsgraden är betydligt lägre än sysselsättningsgraden.
- Sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda är ett av de största i Europa. Arbetslösheten var 2018 3,8 procent bland inrikes födda och 15,4 procent för utrikes födda (15–74 år). Samtidigt har Sverige ett ansenligt ekonomiskt utanförskap. Under 2018 försörjde sig motsvarande 772.000 helårspersoner i arbetsför ålder under hela året på bidrag och sociala ersättningar (motsvarande 13,3 procent av arbetskraften). Hur fördelningen mellan inrikes och utrikes födda ser ut saknar vi information om.
- Sysselsättningsstatistiken är en otillräcklig indikator på arbetskraftens
ekonomiska aktivitet. Sysselsättningsstatistiken mäter andelen i arbetskraften som var sysselsatta minst en timme under november månad och ger därför ingen heltäckande bild av hur hög andel av befolkningen som uppnår tillräckliga inkomster för att vara självförsörjande. - Självförsörjningsgraden ger en mer rättvisande bild av graden av ekonomisk integration hos utrikes födda än vad sysselsättningsstatistiken gör. Självförsörjningsgraden definieras som fyra prisbasbelopp, vilket 2019 motsvarade en årlig bruttoinkomst på 186 000 kronor eller cirka 12 600 kronor netto (efter genomsnittlig inkomstskatt) per månad. Detta motsvarar ungefär 50 procent av medianinkomsten vilket utgör OECD:s definition av den relativa
fattigdomsgränsen. Beloppen ligger i nivå med de bidrag och ersättningar familjer kan få, men väl under de kollektivavtalade minimilönerna.
Forskarna skriver: Både den formella utbildningsnivån och de faktiska färdighetsnivåerna är lägre för utrikes födda jämfört med inrikes födda. Långtidsutredningen (SOU 2015:104) slår fast att det är mycket stor variation i färdighetsnivåer inom varje given utbildningsnivå, baserat på OECD:s undersökning av vuxnas färdighetsnivåer (den så kallade PIAAC-undersökningen).
Sammantaget för de nordiska länderna visar PIAAC-undersökningen att de högsta räknefärdigheterna återfinns bland inrikes födda och de lägsta bland individer med ursprung i Afrika söder om Sahara samt Arabländerna.
I genomsnitt har individer med hög utbildning (högskoleutbildningar samt längre eftergymnasiala yrkesutbildningar) från dessa länder sämre räknefärdigheter än inrikes födda med låg utbildningsnivå (mindre än två års gymnasieutbildning).
Utlandsfödda har även sämre läsförmåga för varje given utbildningsnivå, vilket framgår av forskning hos Delmi (Bussi och Pareliussen, 2017).
SVT:s vd Hanna Stjärne och SVT:s mediedirektör har kommenterat och låter hälsa att de tar avstånd från verkligheten då den inte överensstämmer med deras värdegrund…
***