BOSTÄDER. Aldrig förr har så många köat efter bostad. I dag står 15 000 personer i Nyköpingshems bostadskö. – Det är helt omöjligt att få bostad, säger Nyköpingsbon Riath Nasser, enligt Södermanlands Nyheter.
Bild från SN
För tio år sedan räckte det oftast att ringa det kommunala bostadsföretaget för att få en bostad. Nu är det helt annorlunda, bebisar ställs i kö, det hyrs i andra hand, unga bor kvar hemman, det myglas på alla upptänkliga sätt och det ser nästan likadant ut i hela landet.
Ytterst få nämner dock den verkliga orsaken till en stor del av bostadsbristen, problemen i skolan och vården, den ökande kriminaliteten allra minst den Eskilstunastyrda lokaltidningen Södermanlands Nyheter som hela tiden hejat på asylinvandringen utan någon som helst eftertanke.
Kommuner runt om i landet har börjat drabbas av ekonomiska problem, trots att svensk ekonomi fortfarande befinner sig i högkonjunktur. Vi går nu mot lågkonjunktur, vilket gör att vi bör fundera på hur kommunernas ekonomi ser ut framöver.
”Därefter räknar vi, enligt vår framskrivningsmetod, med att ekonomin åter- går till ett konjunkturellt normalläge och att tillväxttalen blir betydligt lägre efter 2018. Det innebär också att sysselsättningsutvecklingen och skatteunder-lagets reala tillväxt blir svagare mot slutet av perioden. Det beror dels på åter-gången till ett konjunkturellt normalläge, dels på att ökningen av antalet personer i arbetskraften avtar.”
Håller prognoserna om invandringen så kommer det under kommande mandatperiod 600.000 asylsökande och anhöriginvandrare till Sverige.
Det är 12 kommuner av Nyköpings storlek eller 50 svenska kommuner av Oxelösunds storlek.
Har vi klart för oss vad som krävs i form av infrastruktur, offentliga jobb, bostäder, skolor, bussar, vårdcentraler och liknande som finansieras via skatterna för att driva varje kommun? Vet man vad som behövs i infrastruktur som telekommunikationer, färskvatten, avlopp, vägar, kraftverk, värmeverk, livsmedelsproduktion i ett land som redan importerar 50 % av maten osv.
Bara ökat elbehov för 600.000 personer lär betyda en och annan kärnkraftsreaktor.
Har man tänkt på hur många nya lärare som behövs för att ta hand om 150.000 nya elever som inte kan språket och att lärarutbildningen tar fyra år? Hur har man tänkt att domstolsväsendet ska hinna med 100.000-tals nya asylärenden bredvid den ordinarie verksamheten samtidigt som den nuvarande regeringen drar ned på anslagen?
Räcker det med att svenskarna öppnar sina hjärtan för att få fram 100-tals nya vårdcentraler och 100-tals nya skolor, fyrtio nya polisstationer, flera nya tingsrätter, ett dussin nya sjukhus och 200.000 nya bostäder de kommande fyra åren?
Om det räcker med öppna hjärtan, varifrån ska kvalificerad personal för att bemanna detta komma? Det tar som bekant runt åtta år i snitt för att få de nyanlända i arbete.
Svaret är naturligtvis att politikerna inte ens börjat planera för detta så den befintliga välfärden som redan krackelerar betänklig ska svälja ytterligare 600.000 personer.
Det kommer inte att hjälpa med öppna hjärtan, moral eller pengar?
Vad återstår då? Att minska invandringen verkar totalt omöjligt. Så vilken samhällsservice ska vi dra in på? Barnfamiljerna eller pensionärerna? Förlossningsvården eller barnomsorgen? Pensionerna, hemtjänsten, skolan, vården?
Ovanstående skickades som insändare till SN den 10 november 2014 men SN:s redaktion gillade inte budskapet…
Och det var innan invandringskrisen hösten 2015 och många journalister verkar inte ha vaknat ännu…