INVANDRING. Den förmånliga anställningsformen instegsjobb till nyanlända nyttjas dåligt av kommunerna – trots att staten betalar upp till 80 procent av lönen. Hittills i år har bara en knapp tredjedel av kommunerna anställt nya instegsjobbare, visar DN:s kartläggning.
Antalet personer som flyttar till Sverige har ökat de senaste åren, inte minst på grund av kriget i Syrien. Det innebär ett större behov av att integrera nyanlända människor i Sverige. Därför genomförde den dåvarande regeringen en reform 2007 som gjorde det möjligt för arbetsgivare att få stora delar av sina kostnader betalda om de anställde nyanlända.
Instegsjobb är en tidsbegränsad anställning där staten kan ge arbetsgivaren upp till 80 procent av lönen i stöd, men som också kräver att den anställde får tid att studera svenska för invandrare (SFI).
Men reformen har gått trögt. Antalet personer med instegsjobb har som bäst legat runt 3 000, och oavsett regering har målet hela tiden varit att antalet personer med instegsjobb ska öka.
– Instegsjobben är skräddarsydda för nyanlända i större utsträckning än andra subventionerade anställningar eftersom de har en starkare koppling till språkstudier, säger Madelene Syrén, verksamhetssamordnare på Arbetsförmedlingen.
Men några av landets största arbetsgivare – kommunerna – går i motsatt riktning mot regeringens ambition.
För DN:s räkning har Arbetsförmedlingen sammanställt alla nya beslut om instegsjobb hos de kommunala arbetsgivarna.
Det visar att under 2010 togs det totalt drygt 1 600 beslut om instegsjobb på kommunerna. Men sedan dess har antalet instegsjobb på kommunerna sjunkit drastiskt. Förra året togs bara 812 nya beslut, alltså nästan en halvering sedan 2010.
160 av 290 kommuner hade under förra året inte ett enda nytt beslut om att anställa en instegsjobbare. År 2010 var siffran 131 av 270 kommuner. Hittills i år har bara 94 av landets kommuner egna instegsjobb. Storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö har som bäst ett tiotal instegsjobbare.
Arbetsförmedlingen har inte analyserat varför kommunerna i allt lägre utsträckning använder sig av instegsjobben. Men en granskning som Riksrevisionen genomförde 2013 visade att instegsjobben riskerar att trängas undan av andra subventionerade jobb. Exempelvis av så kallade nystartsjobb som också riktar sig mot bland annat nyanlända, men som kommer utan instegsjobbens krav på SFI-utbildning.
Riksrevisionen gjorde bedömningen att många kommuner föredrog nystartsjobb eftersom de är a-kassegrundande. Men om en person i stället har ett instegsjobb och blir arbetslös så är det kommunen som har försörjningsansvaret.
– Det innebär naturligtvis en väldigt stor skillnad för kommunen, säger Frida Widmalm som ledde Riksrevisionens granskning.
Trots de ekonomiska incitamenten är hon förvånad över resultatet i DN:s kartläggning.
– De som är berättigade till instegsjobben blir ju inte färre. Tyvärr har det ända sedan reformen genomfördes varit så att regeringens förhoppningar om det totala antalet instegsjobb inte infriats.
-Pettersson säger att 80 % lönebidrag hjälper inte för dem som inte kan jobbet, kan man inte så kan man inte, och då gör man ingen nytta även om det är gratis…
Tänk också på att detta handlar om invandrare som enligt politikerna är oerhört kompetenta, så kompetenta att de skulle höja den genomsnittliga utbildningsnivån i Sverige…
Fy fan vad de ljuger!
