Mellan 2006 och 2014 minskade antalet fackliga medlemmar i Byggnads från 81 till 67 procent.
Minskningen är så stor som 14 procent. Inom LO-förbunden som helhet är minskningen under samma period 13 procent.
Här inte bara bör, utan ska, de fackliga förbunden vara självkritiska, mycket självkritiska. LO:s nära koppling till Socialdemokraterna skrämmer självklart bort många, liksom det faktum att facken bedriver en häxjakt på det parti som LO-kollektivets medlemmar röstat fram som det näst största, Sverigedemokraterna. Sedan vet jag från vänner att många medlemmar är oerhört besvikna över att facken tillåter att jobb försvinner från Sverige så här lättvindigt och att facken inte kämpar hårdare för att jobb inom bl.a. byggsektorn och transportnäringen inte ska gå till lågavlönad arbetskraft från Östeuropa.
Dessutom är det väl känt att LO-kollektivet och deras anhöriga var de stora förlorarna när Alliansregeringen gjorde sina prioriteringar, något som LO:s bundsförvanter S nu verkar spinna vidare på.
Källa: Byggnadsarbetaren
